Jag har haft lite tankar ett tag nu som jag tänkte dela med mig av.

Att vara vegan över julen är inget jag skulle vilja vara. Julen handlar om samhörighet och en stor del av julen är just julmaten. Ett julbord består av till mestadels av köttbullar, prinskorvar och sill, självklart finns det även potatis och lite annat smått och gott också men det mesta av det som finns på julborden kan en vegan inte äta. En vegan kan inte heller äta allt gott julgodis som brukar göras.

Jag tror att det här resulterar i att veganer känner sig mer utanför när det är jul än vid vanliga middagar. Och då kan jag verkligen tänka mig hur det känns... Jag vet själv hur det var när jag bara åt vegankost och inte fick äta det som de andra ut, hur utanför man kände sig. Jag har inte någon lösning på detta, som om man till exempel bjuder hem några på middag och den ena är vegan så kan man göra så att alla kan äta maten men när det handlar om julen så är det många års traditioner som måste brytas för att veganer inte ska känna det utanförskap de kanske känner.

Jag äter själv inte ens hälften av sakerna som finns på julbordet eftersom jag inte tycker om allt och när alla sitter och pratar om hur god sillen var så känner jag mig lite utanför eftersom jag inte äter den. En person som bara kan äta potatisen måste alltså känna sig ännu mer utanför.

Jag är glad att jag inte åt vegankost över julen så att jag slapp känna på den där utanförskapen!




Det här inlägget blev lite flummigt formulerat men jag tror nog att de flesta förstår innebörden.


/ Nathalie